Min resa

Är det så här staten ska behandla medborgare?

Jag vill lyfta en fråga som är större än mitt eget fall. Det handlar om hur svenska myndigheter behandlar människor när staten griper in i deras liv.

Sommaren 2025 omhändertogs mina hundar i Östergötland trots att Länsstyrelsen i Örebro län bara dagar tidigare gjort bedömningen att veterinärundersökning kunde genomföras senast den 4 augusti. Något akut omhändertagande ansågs då inte nödvändigt.

Sedan började en process som fått mig att ställa en mycket större fråga:

Hur behandlar staten egentligen sina medborgare?

När myndigheter ingriper borde rättssäkerhet, transparens och proportionalitet vara självklarheter. I stället har jag mött en process där det tagit månader att få ut dokumentation, där centrala tjänsteanteckningar från polisen fortfarande inte lämnats ut fullt ut och där avgörande underlag varit svåra att få tillgång till.

Min tik Chili omhändertogs med en tassproblematik. Under myndigheternas ansvar slutade det med att hon avlivades. Som djurägare försöker jag fortfarande förstå vad som faktiskt hänt under omhändertagandetiden. Vilken vård gavs? Vilka behandlingar genomfördes? Hur såg tillsynen ut? Vad låg till grund för besluten?

Det borde inte krävas månader av juridiska processer för att få svar om sitt eget djur.

Men detta handlar inte bara om djurägare.

Det handlar om hur myndigheter i Sverige bemöter människor.

Allt fler berättar om möten med myndigheter där de känner sig maktlösa, överkörda och där processen upplevs som ogenomskinlig. Det gäller djurskydd, socialtjänst, Försäkringskassan och andra områden där staten har stor makt över människors liv.

När staten använder sin makt måste kraven på rättssäkerhet vara högre – inte lägre.

Myndigheter representerar staten. De arbetar i vårt namn och med våra skattepengar. Därför måste medborgare kunna förvänta sig saklighet, transparens och respekt – inte långa väntetider, bristande insyn och känslan av att man måste kämpa mot själva systemet för att få veta vad som hänt.

Är det verkligen så här vi vill att människor ska behandlas i Sverige?

För mig handlar detta inte längre bara om mina hundar.

Det handlar om vilket samhälle vi håller på att skapa.

Staffan Gising
Ödeshög